/ kläder /

Och du undrar vem som kysser henne nu, vem om inte du.

Man tycker att det har gått tid. Tillräckligt med tid. Tid för att inte längre känna, någonting. 
Men sen kommer kvällarna, mörkret, och jag blir tung innanför bröstet igen, ändå. 
Ligger invirad i mitt lakan och sjunger högt med till försent för edelweiss spelandes från min telefon. Gråter för att jag somnar ensam. Att jag känner mig så ofullständig utan någon att höra ihop med. För såklart blir det att orden passar in på mig och Linus och vårt gamla förhållande men det är inte det jag vill ha. Inte han och den människan att leva med. Men ömheten, kroppen och värmen intill än om natten, någon som pussade än hejdå och som undrade hur dagen var. Någon att komma hem till, någon som var som ens familj, sin tryggpunkt i det oklara. Och jag vet att jag inte får tänka såhär. Att många tjejer och killar ligger ensamma där ute och känner sig minst lika meningslösa som jag. Men jag är så rädd att det liksom aldrig ska stämma med någon. Att det aldrig kommer klaffa rätt. Att någon kommer älska mig som Hannes älskar Josefina. Eller Pierre älskar Amanda. Och det känns så jäkla tomt och ensamt. För jag är ingen singel, jag är en förhållandetjej och mår först då bra på riktigt. 

Usch blir ett dåligt inlägg men bloggen är till för mig själv och ibland vill bara motsägande och knäppa ord ut. Godnatt hörrni. 
#1 / / Amanda:

Älskar dig. Såklart du kommer hitta någon som älskar dig mest av allt i hela världen (förutom jag och alla andra i familjen då), men förstår att det mest blir tomma ord när man skriver så. Men det kommer komma en dag när du kan läsa det här och tänka "åh vad jag önskar att jag kan åka tillbaka i tiden och berätta för den ledsna Julia att det kommer ordna sig" ❤️ Älskar dig lillan.

#2 / / Hanna :

Men nej älskling! Det finns ju inget som säger att det ska ta såhär lång tid innan man kommer över någon och att du borde gjort det nu! Det får väl ta den tid det tar och det är ju inga konstigheter med det. Jag gråter t.e.x fortfarande över att inte Sniff finns längre och det är snart 1 år sedan! Det tycker man ju att man borde gått vidare med, men när det handlar om något eller någon som ändå var viktig för en så finns det inga jäkla mallar över hur lång tid det ska ta utan det får liksom ta den tid det tar och det är verkligen okej att man är ledsen, det är okej att gråta och sakna. Och man kan inte jämföra sig med andra heller, man måste få bearbeta sin egen sorg och allt sånt tar olika lång tid beroende på hur man är som person och vad för liv man har. Man får aldrig någonsin jämföra. Det spelar ingen roll om det är andra människor som har samma hjärtekross som du för det gör ju inte din sorg mindre värd. Man FÅR vara ledsen, man får gråta i någons armar, skriva av sig på bloggen, får sakna, och det ska man kunna göra utan att behöva förklara sig & det ska få ta hur lång tid det vill och det ska ingen lägga sig i och kommentera. Tänk om man jämt skulle jämföra sina känslor med andra & sina problem med svälten i afrika, då skulle man ju aldrig någonsin ha ha något problem. Nej, vi lever olika liv, vi är olika, vi känner olika. Så man får visst tänka sådär Julia. Utan någon som helst jäkla skuld. Och precis som Amanda skrivit så lovar jag att det kommer en dag när du önskar du bara kunde gå tillbaka i tiden och berätta för dig själv att allt verkligen kommer ordna sig. För det kommer det. jag lovar. Kanske utan att du märker det. Men dagen kommer, och då kommer du inse vilken otroligt starkt människa du är. För du är bäst, världens finaste människa & jag älskar dig så innerligt. Massa massa cyberkramar och kärlek från din bästis! <3

#3 / / josefina:

är det någon här i världen som kommer hitta den där "mister right", då är det fasen i mig du julia. med all din kärlek, omtänksamhet, godtrohet och värme kan man inte annat än att älska dig, det gäller bara för dig att hitta det i en människa som du värderar högt också. för som du själv säger, och som likväl är en klen tröst, men ack så sant, är att du är omringad av vänner, familj, som verkligen verkligen älskar dig. för att du är du!! för att du alltid har hjärtat på exakt rätt ställe, för att du alltid ställer upp när du egentligen inte orkar. just din mr darcy kommer dyka upp när du minst anar det, och då kommer den här väntan, den här plågsamma jäkla mellanfasen att vara så otroligt långt borta. jag vet liksom amanda att ord bara är klena ord, men jag vet också att du vet att allt det här stämmer! älskade älskade twinny, du är kärleken själv! gud vad jag önskar jag på något vis kunde överföra lyckliga hjärtan in i bröstet på dig, hoppa in och utrota allt mörkt och plågsamt. min bästa vän, min bättre halva <3

#4 / / Julia:

Vad ska jag säga? Tack tack tack för att ni engagerar er och kommenterar. Svaren får mig till tårar och det räcker i min oro och i mina tvivel. Jag älskar er SÅ mycket. Tänk de människorna som inte har någon som boostar än när det känns extra jobbigt. Och jag har TRE <3 Ska göra mitt bästa med att bära med mig era ord. Pussar